När det behövs lite egen tid

En onsdag kväll, mulen och regnig sådan, så hittar jag mig själv sittandes vid ett café. Vanilj latten är uppdrucken, jag ser på människorna som går längs med gågatan och inser att detta är min första helt lediga kväll på flera veckor. Även om jag har en hel del på in "to-do-list" och massor av jobb som väntar, så kändes det som att jag behövde fly undan alla måsten en stund och verkligen unna mig en egen kväll. 
 
Jag öppnar datorn, lägger på en skön spellista på Spotify och njuter av att jag inte ens vet vad jag sla göra nu. Måste jag göra något? Egenligen inte. Läser lite nyheter, kollar ett par youtube-klipp och tillslut hittar jag mig tillbaka hit till min blogg. Läser igenom en del utkast och ser hur mycket jag bara har lämnat, som jag absolut ville dela med mig av men som bara blev utkast. Därför känner jag att nu vill jag få ut ett inlägg som inte är ett utkast.
 
Vad är på gång? Annat än denna lediga kväll då.

Jobbar på Citygruppen dagtid, som centrumutvecklare, och hoppas på att få pigga upp lite i Jakobstads centrum under juletiderna. Vi behöver lite mera roligheter nu efter alla restriktioner som varit. 

Jag är ca 20 timmar i veckan i salen och drar redskapsgymnastik, mina flickor är mer än duktiga och jag kan inte bli stoltare. Det är så roligt, och piggar verkligen upp mina dagar. Sjävklart kommer mot- och medgångar, men viktigaste är att alla trivs och gör sitt bästa. 

Försöker hitta tid för företaget, vill utveckla det men känner att nu just lämnar det lite på sidan. Gör vad jag kan och hinner de få timmar på kvällen jag är hemma. Mer om det tänker jag berätta i ett senare skede. 

Om ett par månader är det kommunalval, och självklart tänker jag ställa upp igen. Jag ser så fram emot vårens val, och väntar med spänning på att få lite förstärkning till målgruppen unga kvinnor, och speciellt mycket ser jag fram emot att få jobba för en del egna projekt på sidan om. 
 
Kan avslöja att jag vissa nätter drömmer om att bara åka iväg till Maldiverna en månad, sova på stranden, snorkla bland fiskar, se på solnedgångar och ät god mat. Det enda jag verkligen saknar, som den här pandemin har orsakat, så är resandet. Självklart sku man kunna resa, jag är inte rädd för min egen skull, men för mia närmaste som verkigen kan drabbas. 
 
Ska vi avsluta inlägget med att nämna hur tacksam jag ändå är över hur bra vi har haft det här i nejden, hur folk till stor del sköter sig och hur man ser att folk finns där för varandra! 
 
 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar